Skip to main content
Dokument som signeras via sajn är juridiskt bindande och kan användas som bevis – i affärsrelationer, hos myndigheter och i domstol. Den här sidan förklarar den rättsliga grunden, vad som faktiskt visas när någon öppnar ett förseglat dokument i en PDF-läsare, och hur en domstol eller motpart verifierar handlingen. Hur verifieringssidan och förseglingen fungerar tekniskt beskrivs i Verifieringssida och dokumentförsegling.

​
Rättslig grund

eIDAS-förordningen (EU) nr 910/2014 gäller som lag i hela EU. Enligt artikel 25.1 får en elektronisk underskrift inte förvägras rättslig verkan eller giltighet som bevis enbart av det skälet att den är i elektronisk form. Sverige har dessutom fri bevisprövning – en domstol ska värdera all bevisning som läggs fram, oavsett form. Signering med Svenskt BankID via sajn uppfyller kraven på en avancerad elektronisk underskrift (AdES) enligt artikel 26 i eIDAS: underskriften är unikt knuten till undertecknaren, identifierar undertecknaren, skapas med medel som undertecknaren ensam kontrollerar, och är knuten till dokumentet så att varje efterföljande ändring kan upptäckas. De flesta avtal i svensk rätt är dessutom formfria – de kräver ingen särskild signeringsform alls för att vara bindande. E-signaturens roll är då bevisvärdet: att i efterhand kunna styrka vem som signerade vad, och när.

​
Rättegångsfullmakter

Sedan den 1 januari 2021 får en rättegångsfullmakt undertecknas digitalt. Enligt 12 kap. 8 § rättegångsbalken ska en skriftlig fullmakt vara egenhändigt undertecknad av parten eller undertecknad med en avancerad elektronisk underskrift enligt artikel 3 i eIDAS-förordningen. Ändringen infördes genom prop. 2019/20:189, Digital kommunikation i domstolsprocesser. En fullmakt som signerats med Svenskt BankID via sajn uppfyller det kravet.
Kravet i rättegångsbalken gäller specifikt avancerad elektronisk underskrift. Använd därför alltid signaturtypen Svenskt BankID för rättegångsfullmakter – klicksignering och ritad signatur är enkla elektroniska underskrifter (SES) och räcker inte för just detta ändamål. Se Signaturtyper i sajn.

​
Vad som visas i Adobe Acrobat

Öppnas ett förseglat sajn-dokument i Adobe Acrobat visar signaturpanelen (Underskrifter) en signatur: “Signerat av RIBBAN AB - sajn”, med en grön bock.
RIBBAN AB är sajns juridiska person. Signaturen i panelen är inte partens underskrift – det är sajns elektroniska stämpel, som läggs på dokumentet när alla parter har signerat. Parternas egna underskrifter redovisas på dokumentets sista sida (verifieringssidan Parter), med namn, personnummer, signeringsmetod, tidpunkt och referensnummer.
Det är viktigt att hålla isär vad de två bevisen gör: Den här modellen – parterna signerar i tjänsten, och tjänsten förseglar den färdiga handlingen med sin stämpel – är standard för e-signering och används av samtliga etablerade leverantörer. Att signaturpanelen visar tjänstens namn i stället för parternas är alltså förväntat, inte ett fel.

​
Så verifierar en domstol eller motpart dokumentet

De här stegen kan du skicka vidare till den som ska kontrollera handlingen – inget sajn-konto behövs:
1

Öppna PDF:en i Adobe Acrobat

Den gröna bocken i signaturpanelen bekräftar att dokumentet är oförändrat sedan förseglingen och att certifikatet är giltigt och spårbart till EU:s förteckning över betrodda tjänster.
2

Läs verifieringssidan Parter

Sista sidan i dokumentet visar vem som undertecknat handlingen: fullständigt namn, personnummer (vid BankID), signeringsmetod, tidpunkt och signaturens referensnummer.
3

Kontrollera mot sajns register

Skanna QR-koden eller öppna verifieringslänken (https://app.sajn.se/verify/…) på verifieringssidan. Där visas originalhandlingen direkt från sajns register, och den egna kopian kan laddas upp för att bekräfta att den är identisk med originalet.

​
Vanliga frågor

RIBBAN AB är det juridiska bolagsnamnet bakom sajn. Signaturen i panelen är sajns elektroniska stämpel som garanterar att dokumentet är oförändrat – parternas egna underskrifter redovisas på verifieringssidan sist i dokumentet.
Ja. Sverige har fri bevisprövning, och enligt artikel 25.1 i eIDAS får en elektronisk underskrift inte förvägras rättslig verkan enbart för att den är elektronisk. Den förseglade PDF:en med verifieringssidan utgör ett sammanhållet bevispaket: vem som signerade, hur, när, och att ingenting ändrats sedan dess.
Ja, sedan den 1 januari 2021 tillåter 12 kap. 8 § rättegångsbalken fullmakter undertecknade med avancerad elektronisk underskrift. Använd signaturtypen Svenskt BankID – klicksignering och ritad signatur räcker inte för just rättegångsfullmakter.
Förseglingen bryts och PDF-läsaren visar en varning i stället för den gröna bocken. Ändringar går alltså alltid att upptäcka. Originalet finns dessutom alltid kvar hos sajn och kan kontrolleras via verifieringslänken.

​
Nästa steg

Verifieringssida och försegling

Så fungerar certifikatssidan och förseglingen tekniskt.

Signaturtyper

BankID, klicksignering eller ritad signatur – och när de räcker.